söndag, oktober 12, 2008

Några tankar

Vad hjälper det en dödsdömd man eller kvinna om mitt hjärta blöder för dem, om jag inget konkret gör för att komma han eller henne till undsättning. *

På vilket sätt är min förhoppning att få leva ett gott liv på samma vilkor som alla andra, en större skymf mot den dödsdömde mannen ifall jag har synpunkter på triviala personliga problem (vilka inte speciellt ologiskt råkar vara lite mer viktiga för mig än många andra).

Ja perspektiv är bra. Det ena är monumentalt mer kritiskt än det andra. Men till skillnad från Björk är jag inte min egna arme, inget korståg, inte väloljad propaganda maskin. Jag är en individ, förvisso inte så bara. (Även om det bara kan stå för mig, intyganden om att jag kanske eller kanske inte gör så gott jag kan.)

Men om det är hyckeri att vara upptatt om det som i ett större sammanhang bara är ett litet problem så är det inte speciellt mycket här i världen som det inte är hyckleri att engagera sig i. Ställ bensinpris mot globala miljöproblem. Ställ för låga bidrag till bönderna så det inte kan leva av jordbruket mot landsomfattande missväxt. Ställ lite väl hög ränta på huslånet mot ett helt land som riskerar att gå i konkurs.

Det blir bara för dumt, är min åsikt.

Skulle vi inte kunna summera att jo absolut, vi har det stort sett oförskämt bra. Med "vi" skulle jag kunna definiera utifrån skalor av ej fattigdom (99.05% av europa) eller rättsäkerhet (svårare att sätta siffror på).
Men poängen är att det är en smula förmätet att kalla det hyckleri det att man bevakar sånt som ur ens egets perspektiv är relevant om än inte helt kritiskt.

Det är inte fel att behålla ett fokus på vad som händer i världen men va fan, det är avgrundsdjup mellan hur jag skulle vilja det såg ut och hur det verkligen ser ut. Inte mycket jag kan göra spelar speciellt stor roll. Hypotesen min är att man kan hycklare kan kalla alla som inte offrar inte mer än att det inget kostar.

Vilar det kollektiva ansvaret för all världens problem olika tyngt på olika grupperingar? Är det mer fel av en svart man att inte aktivt arbeta mot rasism.

Är det hyckleri att tycka att rätt borde vara rätt, ifall det fel man skulle vilja se upprättat är mindre än andra problem... Inte speciellt många problem skulle kunna fixas till isåfall på en årsbasis, eftersom det är de stora problemen som tar längst tid och arbete att lösa. Vad hände med många bäckar små?

---

Detta var ett par tankar som formulerade sig i huvudet efter att ha läst detta hos 357, honey som jag för i övrig får intrycket av, har många vettiga värderingar och skriver en intressant blogg.

---

* Och de fakto, det hjälper föga med vackra ord eller sinnrik argumentation. Vems hjärta som blöder eller inte, det vet bara den enskilde men det är också ganska så irrelevant i och med att det inte gör vare sig till eller från för den stackare som är dödsdömd.

Kollektivt hyckleri skulle kunna diagnostiseras på hela västvärlden om vi vill generalisera. Så om man missbrukar tillfället blir det till en fråga om vem vill du hänga ut idag?

Om man tänker lite mer konstruktivt så gör man det lilla man kan och slutar att peka finger, sägandes "jag gör i alla mer än ni, så det så"!

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag bryr mig faktiskt inte ett skit om HBT-frågor. Så att hävda att jag tycker mig göra mer än er är ett missförstånd från din sida. Jag beklagar om du kanske behöver läsa om texten igen.

Dock tar inte löst svammel bort fokus från poängen: Ni hjälper bara era egna: dvs vita, västerländska.

Det var allt från mig. //Mia

hobbit sa...

Ok. Tack för din poängtering. Det var kanske uttrycket om att en vacker dag skulle hjärtat ditt blöda för alla de som också "frihetskämparna ignorerar" som förledde mig att tro att du brydde dig om åtminstone vissa hbt-frågor.

Men det var absolut en parantes, fokus var på att det är märkligt och på flera sätt provocerande med generalisering och att göra det till ett motsattsförhållande mellan att bevaka egna och andras rättigheter.

//Maja

Sveriges bloggarmé