Visar inlägg med etikett äktenskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett äktenskap. Visa alla inlägg

onsdag, oktober 24, 2007

Det bubblar under ytan

Jag syftar förstås på den utomordentligt plumpa kampanjen "bevara äktenskapet". Underförstått med total tydlighet.. heterosexuellt. Dock hör jag inte till dem som känner mig personligt förolämpad, fast det är klart, hade jag vart tvungen att få planscherna uppkörda i ansiktet varje morgon så hade det varit en annan sak. Jag ska inte gå djupare in i ämnet. Det klokaste jag läst hittills har för övrigt varit i Tor Billgrens Antigayretorik: "Bevara äktenskapets" kampanj är inget att bry sig om (länk) samt i dyslesbisk: Kränk mig om ni vill (länk).

Detta leder mig till hur man kan lista ut vad bloggare tycker om olika saker som debateras för närvarande. Med lite tur så har de länkat upp sitt inlägg mot en etikett på blogger.se och när det gäller "bevara äktenskapet" så kan dessa hittas här. Sedan går det att söka utifrån artiklar i ämnet i dagstidningar. I skrivande stund har 40 bloggar länkat till SvDs artikel annonskampanj väcker protester. Kopplingen har skapats genom att de pingat twingly efter att de länkat i sitt blogginlägg. (Jag har i ett tidigare inlägg om publicitet berört pingande.) Googla är annars något som alltid fungerar.

Jag kände mig bara tvungen att säga ett par ord. Det som egentligen väckte mig ur bloggdvalan var något helt annat. Ett mer lättsamt tema, i mina ögon då.

Jag har nämligen upptäckt att det påstås finna ett tecken på homosexualitet. Ett som jag aldrig hört talas om tidigare. Har någon av er? Man har ju hört talats om det där med homosexuell fingrar, många storebröder när det gäller grabbar och så vidare men homosexuellt hår var en nyhet för mig. Åtminstone om vi bortser från den poppiga hockeyfrillan och snagget (stereotyper? guilty as charged.)
I norska dagbladet snubblade jag över artikeln homofilt hår og homofile fingrer. Den innehåller mycket yadaya men alla påståenden är länkade till en eller annan studie, som givetvis borde granskas under lupp de med men orka. Jag väljer helt resonika att ta det som underhållning och kontrollerar mig själv ungefär som när man tar ett quiz på valfritt nätställe.
Åter till det homosexuella håret. Psykologprofessor Lippa har åtminstone den teorin och påstår sig bli mer och mer övertygad om att så är fallet. Tyvärr så pratas det tyst om studien också innefattat kvinnor. Underlaget i professorns studie visar i vilket fall på att homosexuella tenderar att ha en hårvirvel som växer motsols medan heteroditons virvlar växer medsols. Kanske en högst ovetenskaplig insamling skulle kunna göras på skoj här?

(Undertecknads hårvirvel infälld.)

Andra bloggar om: , ,

lördag, juni 02, 2007

Trötta argument från gamla män (och kvinnor)

Jag antar att inte många missat debattartikeln i dn signerad Thorbjörn Fälldin, Alf Svensson, Ingegerd Troedsson m. fl. Bevara äktenskapet mellan man och kvinna. Varför? Barnen. Biologi. Det ska vara som det alltid har varit. För att det alltid varit så.

Ponera att det var rätt längesedan äktenskapet var en kristen samlevnadsritutal, numera är det ett gemensamt beslut av att säkerställa juridiska rättigheter och skyldigheter, främst för de som gifter sig men också för barnen. För barn kommer till världen oavsett vilken liv föräldrarna lever. Och jag kan inte tänka mig att barnen med samkönade föräldrar skulle må sämre av att ha juridiska hållhakar på sina föräldrar. Sådant som man kan systematisera inom exempelvis äktenskapet. För det är mer än bara äktenskapet som skulle behöva uppdateras, och jag vet att jag byter ämne men det var inte jag som slängde in would somebody please think about the children. För trots de bästa intentioner så kan det bli riktigt rörigt. Vilket förstås också är sant i de flesta situationer med separerande föräldrar. Det här senare fallet hade jag egentligen tänkt lägga ut texten lite mer om. Lägg gärna in förslag i kommentarerna på hur du reflekterar över vad som vore bäst för alla, också barnen.

Detaljerna i Alf och Co's debattattikeln har granskats i otroligt många bloggar så jag tänkte inte gå in på detaljerna utan "bara" slussa vidare. Läs till exempel "Äktenskapsartikeln i dn" (Antigayretorik)

torsdag, mars 22, 2007

"Homovigslar"?



Debatten om förslaget om ändrat äktenskapsbalk är sorgligt hätsk från sina håll. Självgod, inskränkt, småaktigt och (makt)fullkomlig. Det är riktigt tråkigt att höra och läsa, men inte helt oväntad. Det finns folk till allt... Ser ingen mening med att ta åt mig. Blir hellre glad åt ljuspunkterna.

Själva förslaget är ett jättekliv i rätt riktning. Så många som sagt så mycket om detta så jag hänvisar vidare till DN och SvD som informationskällor.

Att staten går ett steg längre än kyrkan är helt rätt. De två bör hållas åtskilda. Och det är som bekant inte alltid så enkelt, så det är okej om båda förbehåller sig en aning. Jag kan iaf ta det.

I teorin så borde ju inte kyrkan bestämma hur staten ska förhålla sig lagstiftande frågor eller staten hur kyrkan ska förhålla sig i teologiska frågor. Men om man av tradition delegerat myndighetsverkande till kyrkan eller som det också kan ses, givit legal kraft i något kyrkan av tradition pysslat med så är det inte så konstigt att det blir knepigt ibland.

Så jag tycker det är bra att enskilda präster ges utrymme att inte gå emot sin övertygelse. Och handen på hjärtat, skulle du vilja du bli vigd av nån som inte vill viga dig? (Det tar jag inte som en förolämpning på samma sätt som cancersvulsthärdsmältan. Respekt tack.)

Samtidigt tycker jag det är högst osmakligt med utspel i stil med att eftersom Patrik Präst inte vill viga homosarna så agiterar han med allt han kan för att då borde ingen präst viga homosar.

Eller eftersom ledaren för en viss norrlandstidning inte kan få in det i sitt huvud hur eller att en homosexuell relation skulle kunna vara likställd en hetrodito, så måste han (i tidningen) ösa galla över att homosexuella förväntar sig några som helst rättigheter utöver att, ungefär, inte bli stenade.

Det allra viktigaste med den föreslagna nya äktenskapsbalken är tycker då jag, att det juridiskt sätt inte är görs skillnad på rättigheter och skyldigheter för ett vigt par. Äntligen par som par! Det är deras/vårt val. Det borde vara självklart och jag hoppas det blir allt mer självklart, tänker inte gå in på alla argument för.

Det som spelar någon roll är att människor tillåts vara, tillåts välja och därefter inte diskrimineras för att de är som de är eller sina tillåtna val.

Bara genom att inte diskrimerna icke-olikkönade par med separata lagar så visar man till fullo att man det inte är skillnad på folk och folk. Inte mäta med olika mått hur mycket värda olika människors relationer är. Och där är det helt rätt att staten höjer sin ambitionsnivå ordentligt!


Fotnot, lite bibelcitat:
"Du skall inte ha dubbla vikter i påsen, större och mindre.
Du skall inte ha dubbla mått i huset, större och mindre."
Dessutom finns det mycket beaktningsvärt i bibeln om kärlekens suveränitet och att inte vålla sin nästa något ont... Men vad man kan se med alltihop, det är mitt personlig pussel...)


Andra bloggar om: , , , ,

fredag, mars 16, 2007

Heder åt svenska kyrkan

Jag blir riktigt glad och positivt överraskad när jag läser att Svenska Kyrkan tagit ställning för att låta homosexuella gifta sig i kyrkan. Det vill säga, ledningen ger klartecken för att partnerskapet ska kunna ingås i en kyrka. Den enda ordvridningen som kvarstår är att vigseln inte får kallas äktenskap.

Det är drygt tio år sedan det partnerskap blev möjligt att ingås civilt.

Det är inte speciellt länge sedan välsignelseceremonin blev etablerad (oktober 2005), en symbolisk ceremoni, en nästan vigsel utan juridisk dimension. Redan den väckte mycket ont blod så det återstår att se hur pass ful debatten kommer bli denna gång. Hoppas dock att Svenska kyrkans good will och acceptans kan få vara det som ger kvarstående intrycket, inte de eventuella nej-sägarnas krigsrop.

Snart presenteras det förresten ett underlag inför en ny äktenskapsbalk. Enligt SvD kommer den innefatta ett förslag till gemensamma vilkor och rättigheter för alla par.

Även om jag personligen lär anses som partisk i frågan så tycker jag det borde vara en självklarhet med odiskriminerande lagparagrafer och behandling av människor. Efter olika, kommer mer eller mindre likvärdigt men fullvärdigt tycker jag inte det blir förrän det är samma lika på riktigt. Allt är förstås steg på vägen.

Jag tror inte heller att en lagparagraf avgör hur avdramatiserad syn opinionen har, sådan sker inte över en natt, men det är fortfarande väldigt förnuftigt att inte särbehandla mer än nödvändigt. Dit kommer man genom att särbehandla lite mindre idag än vad man gjorde igår, vilket är hur jag vill tolka svenska kyrkans öppnade dörr för partnerskap i kyrkan.

Det är spännande och glädjande att se hur det rör sig framåt. Idag känns det riktigt fint att fortfarande vara medlem i Sv. K.

Läs artiklar ur SvD och DN om homovigslar i Svenska Kyrkan.

Andra bloggar om: , ,

Sveriges bloggarmé