Det bubblar under ytan

Jag syftar förstås på den utomordentligt plumpa kampanjen "bevara äktenskapet". Underförstått med total tydlighet.. heterosexuellt. Dock hör jag inte till dem som känner mig personligt förolämpad, fast det är klart, hade jag vart tvungen att få planscherna uppkörda i ansiktet varje morgon så hade det varit en annan sak. Jag ska inte gå djupare in i ämnet. Det klokaste jag läst hittills har för övrigt varit i Tor Billgrens Antigayretorik: "Bevara äktenskapets" kampanj är inget att bry sig om (länk) samt i dyslesbisk: Kränk mig om ni vill (länk).

Detta leder mig till hur man kan lista ut vad bloggare tycker om olika saker som debateras för närvarande. Med lite tur så har de länkat upp sitt inlägg mot en etikett på blogger.se och när det gäller "bevara äktenskapet" så kan dessa hittas här. Sedan går det att söka utifrån artiklar i ämnet i dagstidningar. I skrivande stund har 40 bloggar länkat till SvDs artikel annonskampanj väcker protester. Kopplingen har skapats genom att de pingat twingly efter att de länkat i sitt blogginlägg. (Jag har i ett tidigare inlägg om publicitet berört pingande.) Googla är annars något som alltid fungerar.

Jag kände mig bara tvungen att säga ett par ord. Det som egentligen väckte mig ur bloggdvalan var något helt annat. Ett mer lättsamt tema, i mina ögon då.

Jag har nämligen upptäckt att det påstås finna ett tecken på homosexualitet. Ett som jag aldrig hört talas om tidigare. Har någon av er? Man har ju hört talats om det där med homosexuell fingrar, många storebröder när det gäller grabbar och så vidare men homosexuellt hår var en nyhet för mig. Åtminstone om vi bortser från den poppiga hockeyfrillan och snagget (stereotyper? guilty as charged.)
I norska dagbladet snubblade jag över artikeln homofilt hår og homofile fingrer. Den innehåller mycket yadaya men alla påståenden är länkade till en eller annan studie, som givetvis borde granskas under lupp de med men orka. Jag väljer helt resonika att ta det som underhållning och kontrollerar mig själv ungefär som när man tar ett quiz på valfritt nätställe.
Åter till det homosexuella håret. Psykologprofessor Lippa har åtminstone den teorin och påstår sig bli mer och mer övertygad om att så är fallet. Tyvärr så pratas det tyst om studien också innefattat kvinnor. Underlaget i professorns studie visar i vilket fall på att homosexuella tenderar att ha en hårvirvel som växer motsols medan heteroditons virvlar växer medsols. Kanske en högst ovetenskaplig insamling skulle kunna göras på skoj här?

(Undertecknads hårvirvel infälld.)

Andra bloggar om: homosexuellt hår, bevara äktenskapet, homosexuella kännetecken

Heder åt svenska kyrkan

Jag blir riktigt glad och positivt överraskad när jag läser att Svenska Kyrkan tagit ställning för att låta homosexuella gifta sig i kyrkan. Det vill säga, ledningen ger klartecken för att partnerskapet ska kunna ingås i en kyrka. Den enda ordvridningen som kvarstår är att vigseln inte får kallas äktenskap.

Det är drygt tio år sedan det partnerskap blev möjligt att ingås civilt.

Det är inte speciellt länge sedan välsignelseceremonin blev etablerad (oktober 2005), en symbolisk ceremoni, en nästan vigsel utan juridisk dimension. Redan den väckte mycket ont blod så det återstår att se hur pass ful debatten kommer bli denna gång. Hoppas dock att Svenska kyrkans good will och acceptans kan få vara det som ger kvarstående intrycket, inte de eventuella nej-sägarnas krigsrop.

Snart presenteras det förresten ett underlag inför en ny äktenskapsbalk. Enligt SvD kommer den innefatta ett förslag till gemensamma vilkor och rättigheter för alla par.

Även om jag personligen lär anses som partisk i frågan så tycker jag det borde vara en självklarhet med odiskriminerande lagparagrafer och behandling av människor. Efter olika, kommer mer eller mindre likvärdigt men fullvärdigt tycker jag inte det blir förrän det är samma lika på riktigt. Allt är förstås steg på vägen.

Jag tror inte heller att en lagparagraf avgör hur avdramatiserad syn opinionen har, sådan sker inte över en natt, men det är fortfarande väldigt förnuftigt att inte särbehandla mer än nödvändigt. Dit kommer man genom att särbehandla lite mindre idag än vad man gjorde igår, vilket är hur jag vill tolka svenska kyrkans öppnade dörr för partnerskap i kyrkan.

Det är spännande och glädjande att se hur det rör sig framåt. Idag känns det riktigt fint att fortfarande vara medlem i Sv. K.

Läs artiklar ur SvD och DN om homovigslar i Svenska Kyrkan.

Andra bloggar om: svenska kyrkan, homovigsel, partnerskap

Mer om att blogga anonymt

Det är som sagt inte enkelt och egentligen ganska så omöjligt att vara helt anonym på nätet. Speciellt om man är personlig. Även om man väljer att blogga anonymt efter den anonyma konstens alla regler så är det klokt att inte tro att man helt undanröjt risken att bli avslöjad. Det är ännu klokare att, varje gång man trycker publish, inte lura sig till att man kan använda anonymiteten som en ursäkt för att säga eller göra saker man faktiskt inte kan stå för.

Men här är några saker att tänka på angående hur man bloggar så anonymt som möjligt. Många är ganska så paranoida. Kommer ni på fler så kommentera gärna.


Man är vag om irrelevanta detaljer.

Vill man ha en bild så retuscherar eller stiliserar man den bortom igenkänningsmöjlighet. Självklart förstås, precis som att man inte återanvänder en bild från ett annat sammanhang även om den annars är jättehemlig.

Det är en fördel att undvika att länka till personer som man känner och att undvika att kommentera på bekantas bloggar där länken till din anonyma blogg är synlig.

Det kan vara en fördel att aldrig klicka på sina länkar från sin blogg till personer som registrerar statistik på sin blogg.

En bra sak att tänka på är att även om du har en mailadress som du bara använder i anslutning till din blogg som heter super-anonym@anonym.com så är det viktigt att inte ha konfigurerat mailkontot med för och efternamn, som alltså hamnar i frånfältet hos den som får mailet.

Synonym och bloggnamn bör vara nya idéer. Både ditt och eventuella andras personnamn, initialer bör undvikas, det senare speciellt i någon större mängd.

Man bör inte vara alltför specifik om för många uppgifter som att man kommer från 1000-invånarsbyn, att man deltagit i NM i schack eller att man tycker att det är fel att Steven Seagal inte vunnit en Oscar.

Eventuellt kan man försöka vara medveten om sitt språk. Om man har ett unikt sätt att uttrycka sig (vilket de flesta har) så kan man försöka att inte vara för notoriskt med sina signaturord och signaturuttryck.

Vill du minska googlingsrisken så är det framförallt klokt att inte ge folk idén att försöka. Alltså inte ens berätta att du bloggar (anonymt).

Om att börja blogga

Det finns mängder av saker att ta ställning till. Det finns många olika ändar att börja i. Det är dels de "existentiella" frågorna.

• Först och främst, känner du dig inspirerad?
• Vet du om vad du vill skriva?
• Vad vill du ha för läsare? (Vänner/bekanta och övriga som känner sig lockade, så många som möjligt/world domination, folk som delar min obskyra hobby, spelar ingen roll/det märks, människor som inte känner mig)
• Vad kan det vara bra att heta?
  

De avancerade tekniska aspekterna är det inte nödvändigt att sätta sig in i på en gång. Kanske aldrig, det är valfritt. Dock så måste man förstås välja var blogga.

Ett bra val är troligen en bloggtjänst som är gratis och användarvänlig. För vissa kanske den också bör vara på svenska. För att inte låsa in sig ett hörn så är det också intressant att det i framtiden, om man känner sig hågad är möjligt att laborera med layout och lägga till avancerade funktioner mm mm.

Tyvärr är det inte möjligt att utropa ett verktyg till det bästa bloggverktyget, för vad som är bäst beror på vad man ska ha det till. Vad som är viktigt är subjektivt. För att göra det enkelt för mig så citerar jag tidningen internetworld: "Blogger är bästa verktyget" med motiveringen just det att det är enkelt att starta och att möjligheterna är stora. Utifrån hur stora övriga tjänster är så lägger jag för de internationella bloggtjänsterna till Wordpress och MSN spaces. Det senare är dock ingen personlig favorit.

Internationella tjänster:

• Blogger
• Wordpress
• MSN Spaces
• Blogsome

De svenska bloggtjänsterna har av blivit föredömligt kartlagda av primelabs. Ur hela listan plockar jag några populära:

Svenska tjänster:

• Blogg.se
• webblogg.se
• Aftonbladet blogg

Att registrera sig på en tjänst är i de flesta fall grymt enkelt. Man väljer namn, lösenord, signatur (under inlägg) och bloggens titel... Sedan kan man i princip skriva sitt första inlägg. För blogger så finns en steg för steg instruktion på svenska här.

Jag samlade lite spridda länkar om det där med att blogga för ett tag sedan. Att botanisera bland dessa kan säkert ge bra idéer.

All blogghjälp som hittills är sammanställd på denna blogg finns här.

Gick det för fort eller för sakta? Hur som helst, lycka till!


Andra bloggar om: blogga, bloggosfären

Publicitet

Har du fått en besöksräknare på plats men tycker att du faktiskt borde ha fler läsare?

Vi bortser från de uppenbara fördelarna som kommer från schyst innehåll/hög frekvens. För mycket att säga om det för att gå in på det nu.

• Prata med andra som bloggar
  

Det trevligaste sättet är att lägga kommentarer på andras blogginlägg du gillat. Ganska så självklart. Precis som det att länka från din blogg till bloggar du gillar att läsa. (Snokar du i din statistik kan du lista ut vem som länkat till dig. Det kan ge lite att googla efter sin url. Det är förstås effektivt att registrera sig på technorati som har en övervakningsfunktion på länkar till blogg och inlägg.)

• Berätta att du skrivit.

Spela roll hur det funkar. Det kallas att pinga. I praxis fyller du i din bloggadress i ett fält och klickar på en knapp. Görs då man skrivit något nytt.

nyligen. se - pinga nyligen nyttig och förutsättning för att hamna på knuff!
twingy - pinga twingy så länkas du tillbaka från dn/svd-artiklar.
tjejblog. com - du måste först bli medlem men tjejerna är snabba
svensk.lemonad - pinga lemonad, först bör du placera dig på kartan
technorati kan man även pinga.

• Berätta att du bloggar och om vad

Många funktioner på följande sidor.
bloggportalen.se - Registrera massor av funktioner och bra att ha
bloggtoppen.se - Registrera listar efter besöksantal

• För att berätta om vad du skrivit.

I varje inlägg så lägger du in taggar (etiketter) på innehåll i ditt inlägg. För alla följande så ska man också pinga nyligen så ska det i övrigt fungera automatiskt.

bloggar.se - (hur? skriver etiketterna samt pingar nyligen)

intressant.se (hur? du länkar till intressant i inlägget)
knuff och bloggtips hamnar man också på genom etiketter och att pinga nyligen. Om du skriver om något och i ditt inlägg lagt en länk till en tidningsartikel så snappas också detta upp av knuff.

Länka till andras inlägg och/eller tidningsartiklar då det är relevant.

• Berätta om varifrån du skriver.

bloggkartan.se - sök efter ort
svensk.lemonad och bloggportalen gör också detta.

Finns många mer sätt... Tror att det räcker för nu. Hoppas att pedagogrösten inte verkar lika framtonad i skrift som i mitt huvud när jag skriver ABC.

Andra bloggar om: bloggtips, bloggosfären

Vem läser min blogg?

Det är möjligt att lista ut ganska så många olika saker om sina bloggbesökare bara man lägger till ett litet statistikverktyg. Det är mer än bara en besöksräknare...

Saker du kan få veta är:

• Populära sidor hos dig
• Ingångssida (den första sidan besökaren hamnade på)
• Utgångssida
• Populära länkar till din sida
• Sökord (från sökmotorer)
• Frekvens från sökmotorer
• Besöksvägar (inne på bloggen)
• Besökslängd
• Återkommande besökare
• Karta över besökarnas geografiska spridning
• Statistik över land/stad/domän
• Webbläsare hos besökaren
• Systemet hos besökaren (skärmupplösning, operativsystem...)
• Med mera...

Statistiken ser man på en egen webbsida, en som man loggar in på. Jag har testat två:

Statcounter har jag använt i snart två år. Man får en god överblick och det finns som sagt en uppsjö av vridningar och vändningar på hur statistisken presenteras för en. Sidan är kanske inte så snygg. Men den är relativt snabb. Detaljerna i statistiken är lätta att hitta. Det är enkelt att spärra sina egna besök genom skapande av en cookie. Största nackdelen är att den stora detaljrikedomen på besökare är begränsad till de senaste hundra besöken om man inte vill betala. Ett plus är att du kan välja om, hur och vad som ska synas på din blogg.

Google analytics heter en ofta rekommenderad tjänst. Det är precis som på statcounter enkelt att registrera sig. Det är något svårare att filtrera bort sina egna besök (speciellt om man har flytande IP-adress). Upplägget på statistiken är grafiskt överskådligt och snyggt. Samtidigt är det kanske lite väl mycket yta och sammanfattningar.

Hur gör man?

Först måste man registrera sin person hos statistiktjänsten. Det är bara att surfa dit och trycka register/sign up. Därefter leds man genom registreringsprocessen. Den som är välbevandrad i alla datatermer hoppas jag har översyn med att jag nu detaljerar det som kanske inte för alla är helt självklart. Mest elementärt är att välja sig alias, lösenord och berätta vilken sida man tänkt övervaka (http://minblog.bloggställe.com).
Ett mycket viktig steg är sedan att klistra in ett litet javascript i sin blogg. För att kunna göra detta måste man alltså gå in och redigera sin bloggs HTML-kod. Har du en blogspot-blogg betyder det att du ska redigera din template. Koden ska klistras in så den hamnar i sidans body. Lättast är att scrolla hela vägen ner och gå uppåt tills man hittar "slut på body"-taggen som är "/body" inom hakparanteser.

För att testköra google-analytics så registrerade jag denna blogg där och tog ett par skärmdumpar på vägen:




(Jag fick lite felmeddelanden från blogger i absolut sista steget eftersom ett "c" på något märkligt vis hade blivit ett "k" i scriptet/koden som skulle klipp och klistras. Antagligen bara en engångsföreteelse.)


Genom att surfa in på till exempel www.ip-adress.com kan du se ett exempel på hur mycket information som kan snappas upp bara på grund av att du råkat besöka en sida. Om man surfar med Internet Explorer kan illasinnade webbmasters till och med tjuvkika på vad du senast klippt och klistrat...

En sista sak: Läsare av bloggar via RSS-flöden förblir ganska hemliga. De ger inte utslag i besöksstatistiken. Det är lite av en smaksak om man vill strypa sitt RSS-flöde (görs vanligen i blogginställningarna) så att det bara visas rubriken eller de första meningarna av varje inlägg. Om man är lite försiktig av sig, antar jag att det är viktigare att hålla reda på så många som möjligt genom att tvinga folk att besöka. Om det viktigare att göra sin blogg maximalt tillgänglig så är det antagligen helt okej att låta läsaren välja hur hen vill läsa.

En parantes för den lätt paranoide: Bloggen du läser kanske inte säger något om att hen registrerar uppgifter om dina förehavanden. Ifall du känner att du bara måste få veta så går det alltså att spionera i de allra flesta sidors källkod efter kännetecknet på existens av besöksräknare; javascriptet. Fast då är det frågan vem som har problem egentligen.

Andra bloggar om: besöksräknare, besöksstatistik

Lite mer tekniskt snack

Om man är en blogg-newbie och funderar på vars/hur man hittar bloggar eller var man kan börja blogga så finns en mycket bra sammanställning hos primelabs.

Om du funderar på vad som kan tänkas göra en blogg tll en "succé" finns en spännande reflektion över det hos älskade dumburk.

En tanke reflektion innan man eventuellt väljer framgångskoncept är att kanske man inte vill bli någon succé, utan har en helt annan målsättning. Pratar förstås inte katastrofblogg utan att man, om man tänker efter, kanske mest har som förhoppning att uppdatera vänner på annan ort om vad som sker. Det är inte helt fel att fundera på vad som kan tänkas vara ens grej, vem man skulle vilja läsa. Om man inte vill att "vem som helst" ska kunna koppla din blogg till dig (anonymitet).

Kan också hända att man vill skriva en så kallad personlig blogg mest för sin egen skull och hoppas på dialog men då kan det vara bra att fundera på om det är för bekräftelse eller för att reda ut sina tankar.

Vad finns det för skäl till att blogga? Hakke snackar om hans skäl, ganska många bra anledningar.

För mig är största skälet till att blogga helt enkelt för att jag känner för att uttrycka mig och dela med mig om vad som engagerar, med en ganska difus målgrupp, som dock har vännerna i centrum. Men nu pratade jag visst om den personliga bloggen. Anledningen till denna blogg är väl ganska så uppenbar... Typ arena för kontaktknytning, tips och trix mm. (Sedan om medlen är tillräckliga för att nå upp till målsättningen återstår att se.) Work in progress är ganska så tufft.

Svårt att hålla koll?

Har du hittat så många nya bloggar att det börjar bli svårt veta vad du läst och tidskrävande att titta in på alla?

Då finns det något som heter RSS-läsare. (RSS står för rich site summary men det kan du glömma igen.) Från de flesta blogga publiceras det en feed, ett flöde. Alltså rubriker och text i inläggen. Har man en RSS-läsare kan man lägga de bloggar man vill läsa och dessutom få översikt i vilka inlägg man läst och inte läst.

Man kan antingen installera ett RSS-läsar-program eller använda en webb-baserad RSS-läsare. Själv använder jag en webb-baserad: bloglines.com. Först måste man berätta vilka bloggar man vill läsa, det gör enklast genom att klicka på "add" och skriva in adressen. För att vidare illustrera möjligheterna kommer en skärmdump. Som synes har jag kategoriserat de bloggar jag läser genom att lägga dem i mappar. Dessa mappar går att döpa till vad som helst. Har gjort namnen på bloggarna (bloggtitlarna) i mappen suddiga.

När nya inlägg publiceras någonstans så syns det som en fetstilt bloggtitel efterföljt av en siffra som berättar hur många nya inlägg det rör sig om. (RSS-läsaren berättar om alla inlägg som publicerats sedan jag senast var inloggad och tittade.) Om jag klickar på bloggtiteln kan jag direkt läsa de senaste inläggen (i detta exempel från tjuvlyssnat.) Vill jag kommentera inlägget eller gå till bloggen, så är rubriken till inläggen en länk till detsamma.

(klicka på bilden för större version.)

Andra använder till exempel wizz som verkar vara en bra tilläggsfunktion till finfina webb-läsaren firefox (nedladdningslänk, svensk version).

Fördelen med att installera ett separat program är att man sparar ner allt på sin dator och kan läsa det när och hur man vill, (faktiskt även om det tagit bort av författaren). Fördelen med en webbaserad är att man reder sig med vilken dator som helst och det kanske inte är så viktigt att läsa sånt som en bloggare ångrat sig om.