tisdag, februari 13, 2007

Många hjul blir det

I näst senaste inlägget, det med de tusen länkarna så pratade jag lite om bloggportalen. Ett ambitiöst projekt som svulstat ut ordentligt sedan aftonbladet fick Herr Sigge på lönelistan, att Herr Sigge får en lönecheck i fickan och antagligen därmed kan lägga mer tid på det är också ett sätt att uttrycka det. Och det var inte det jag skulle tipsa om.

Grejen är att på bloggportalen får man, när man registrerar sig och sin blogg placera in den senare i kategorier. En av kategorierna är HBTQ. Där finns till dags dato 153 bloggar och det är förstås skoj att se att mesta favoriten är en brud. Hur som helst. Mängder av bloggar att upptäcka finns på bloggportalen (och det kan vara ett trevligt drag att regga sin egen där också). En liten varning för listhysteri kan dock vara på sin plats.

lördag, februari 10, 2007

Intressant krönika

Hur långt är det egentligen rimligt att dra det där snacket om diskriminering.

"Förbjud homon' på heteroklubbar". säger Ruth efter att ha blivit nekad inträde till en gaykväll och givetvis menar hon inte att vi ska ta henne på orden. Bara att det är synd om henne.

Själv tycker jag väl inte att det är big deal. Känner snarare att det är lite småsint att låta sig provoceras av att man för en gångs skull inte hör till målgruppen.
Det är trots allt värre när diskriminering får pågå utan korten på bordet. Utan någon slags motivation.

Att sedan skapa något slags likhetstecken mellan att förbjuda heteron på homoklubb och förbjuda homon på hetroklubb är underhållande befängt. (Lustig rättvisa om 10% skulle vara portförbjudna 90 % av kvällarna och 90% skulle vara det 10% av kvällarna.) Det hade varit en trevlig värld, om det hade varit samma sak att portförbjuda det ena eller det andra. En värld där ingen behöver portförbjudas alls. Hej utopi. Där jämlikhet är allomfattande i praktik och inte bara i teori. Så länge det inte är så, kvarstår meningen med att definiera vad som är diskriminering. Så länge det inte är så, kvarstår poäng med att inte reglera bort möjligheten att skapa friplats för en minoritet ibland.

Inte helt osökt får händelsen mig att tänka på fallet med han som gick ett steg längre och JämO-anmälde en tjejkväll. En anmälan som tack och lov, tycker då jag, avskrevs.

Vad tycker ni då?

Andra bloggar om: , , ,

fredag, februari 09, 2007

Publicitet

Har du fått en besöksräknare på plats men tycker att du faktiskt borde ha fler läsare?

Vi bortser från de uppenbara fördelarna som kommer från schyst innehåll/hög frekvens. För mycket att säga om det för att gå in på det nu.

  • Prata med andra som bloggar

Det trevligaste sättet är att lägga kommentarer på andras blogginlägg du gillat. Ganska så självklart. Precis som det att länka från din blogg till bloggar du gillar att läsa. (Snokar du i din statistik kan du lista ut vem som länkat till dig. Det kan ge lite att googla efter sin url. Det är förstås effektivt att registrera sig på technorati som har en övervakningsfunktion på länkar till blogg och inlägg.)

  • Berätta att du skrivit.

Spela roll hur det funkar. Det kallas att pinga. I praxis fyller du i din bloggadress i ett fält och klickar på en knapp. Görs då man skrivit något nytt.

nyligen. se - pinga nyligen nyttig och förutsättning för att hamna på knuff!
twingy - pinga twingy så länkas du tillbaka från dn/svd-artiklar.
tjejblog. com - du måste först bli medlem men tjejerna är snabba
svensk.lemonad - pinga lemonad, först bör du placera dig på kartan
technorati kan man även pinga.

  • Berätta att du bloggar och om vad

Många funktioner på följande sidor.
bloggportalen.se - Registrera massor av funktioner och bra att ha
bloggtoppen.se - Registrera listar efter besöksantal

  • För att berätta om vad du skrivit.

I varje inlägg så lägger du in taggar (etiketter) på innehåll i ditt inlägg. För alla följande så ska man också pinga nyligen så ska det i övrigt fungera automatiskt.

bloggar.se - (hur? skriver etiketterna samt pingar nyligen)

intressant.se (hur? du länkar till intressant i inlägget)
knuff och bloggtips hamnar man också på genom etiketter och att pinga nyligen. Om du skriver om något och i ditt inlägg lagt en länk till en tidningsartikel så snappas också detta upp av knuff.

Länka till andras inlägg och/eller tidningsartiklar då det är relevant.

  • Berätta om varifrån du skriver.

bloggkartan.se - sök efter ort
svensk.lemonad och bloggportalen gör också detta.

Finns många mer sätt... Tror att det räcker för nu. Hoppas att pedagogrösten inte verkar lika framtonad i skrift som i mitt huvud när jag skriver ABC.

Andra bloggar om: ,

söndag, februari 04, 2007

Coolt

Räknar till femtio bloggar i länklistan. (And counting.) Det tycker jag är riktigt schysst!

Som det uttrycktes i ett mail, det är kul att mobilisera en massa brudar och bara brudar. (Snart är det vår. Ganska snart i vilket fall ;)

Vem läser min blogg?

Det är möjligt att lista ut ganska så många olika saker om sina bloggbesökare bara man lägger till ett litet statistikverktyg. Det är mer än bara en besöksräknare...

Saker du kan få veta är:

  • Populära sidor hos dig
  • Ingångssida (den första sidan besökaren hamnade på)
  • Utgångssida
  • Populära länkar till din sida
  • Sökord (från sökmotorer)
  • Frekvens från sökmotorer
  • Besöksvägar (inne på bloggen)
  • Besökslängd
  • Återkommande besökare
  • Karta över besökarnas geografiska spridning
  • Statistik över land/stad/domän
  • Webbläsare hos besökaren
  • Systemet hos besökaren (skärmupplösning, operativsystem...)
  • Med mera...
Statistiken ser man på en egen webbsida, en som man loggar in på. Jag har testat två:

Statcounter har jag använt i snart två år. Man får en god överblick och det finns som sagt en uppsjö av vridningar och vändningar på hur statistisken presenteras för en. Sidan är kanske inte så snygg. Men den är relativt snabb. Detaljerna i statistiken är lätta att hitta. Det är enkelt att spärra sina egna besök genom skapande av en cookie. Största nackdelen är att den stora detaljrikedomen på besökare är begränsad till de senaste hundra besöken om man inte vill betala. Ett plus är att du kan välja om, hur och vad som ska synas på din blogg.

Google analytics heter en ofta rekommenderad tjänst. Det är precis som på statcounter enkelt att registrera sig. Det är något svårare att filtrera bort sina egna besök (speciellt om man har flytande IP-adress). Upplägget på statistiken är grafiskt överskådligt och snyggt. Samtidigt är det kanske lite väl mycket yta och sammanfattningar.

Hur gör man?

Först måste man registrera sin person hos statistiktjänsten. Det är bara att surfa dit och trycka register/sign up. Därefter leds man genom registreringsprocessen. Den som är välbevandrad i alla datatermer hoppas jag har översyn med att jag nu detaljerar det som kanske inte för alla är helt självklart. Mest elementärt är att välja sig alias, lösenord och berätta vilken sida man tänkt övervaka (http://minblog.bloggställe.com).
Ett mycket viktig steg är sedan att klistra in ett litet javascript i sin blogg. För att kunna göra detta måste man alltså gå in och redigera sin bloggs HTML-kod. Har du en blogspot-blogg betyder det att du ska redigera din template. Koden ska klistras in så den hamnar i sidans body. Lättast är att scrolla hela vägen ner och gå uppåt tills man hittar "slut på body"-taggen som är "/body" inom hakparanteser.

För att testköra google-analytics så registrerade jag denna blogg där och tog ett par skärmdumpar på vägen:




(Jag fick lite felmeddelanden från blogger i absolut sista steget eftersom ett "c" på något märkligt vis hade blivit ett "k" i scriptet/koden som skulle klipp och klistras. Antagligen bara en engångsföreteelse.)


Genom att surfa in på till exempel www.ip-adress.com kan du se ett exempel på hur mycket information som kan snappas upp bara på grund av att du råkat besöka en sida. Om man surfar med Internet Explorer kan illasinnade webbmasters till och med tjuvkika på vad du senast klippt och klistrat...

En sista sak: Läsare av bloggar via RSS-flöden förblir ganska hemliga. De ger inte utslag i besöksstatistiken. Det är lite av en smaksak om man vill strypa sitt RSS-flöde (görs vanligen i blogginställningarna) så att det bara visas rubriken eller de första meningarna av varje inlägg. Om man är lite försiktig av sig, antar jag att det är viktigare att hålla reda på så många som möjligt genom att tvinga folk att besöka. Om det viktigare att göra sin blogg maximalt tillgänglig så är det antagligen helt okej att låta läsaren välja hur hen vill läsa.

En parantes för den lätt paranoide: Bloggen du läser kanske inte säger något om att hen registrerar uppgifter om dina förehavanden. Ifall du känner att du bara måste få veta så går det alltså att spionera i de allra flesta sidors källkod efter kännetecknet på existens av besöksräknare; javascriptet. Fast då är det frågan vem som har problem egentligen.

Andra bloggar om: ,

fredag, februari 02, 2007

Ett utdrag ur en anonym blogg

Det handlar om hur man kan resonera fram och tillbaka om sitt anonyma bloggskrivande. Inlägget hade kunnat varit ur en anonym blogg och är givetvis bara ett par sätt att se på ett par saker.

Jag kommer tillbaka föreslagna teman med reflektioner om hur blogga, hur göra reklam mm. Reflektioner över saker att tänka på före. Tips på hur man sätta sig in vidden av möjligheter och risker. Faktum är att inlägget nedan var påtänkt till en anonym personlig blogg. Men det blev inte så. Det är just en sån där sak att tänka på. Om något en gång publicerats på ett ställe kan det vara väldigt svårt att bli av med alla spår det lämnar på nätet. Definitivt ytterligare ett tema att fördjupa sig i.

Kom gärna med önskemål och förslag!

Nu är det tidsbrist. Önskar er en trevlig helg!

(Förhoppningsvis tycker ni inte att jag är en sån där som Lundin i allsång på skansen, som envisas med att sjunga sina egna lökiga låtar när han borde fokusera på pärlorna i landets rika vis-skatt. Hehe, bjuder på det i så fall.)

Jag vet inte om denna blogg var en bra idé. Visst har det hänt att människor, vänligt sinnade människor, uttryckt att jag har lyckats tänka begåvat med tangenterna. Ibland. Om inte annat, så uppskattar jag för egen del att uttrycka mig.

Fast jag skriver för att jag tänker, inte för att bli läst. Skriver för att lista ut hur allt hör samman. Eller för att avfärda sambanden som myt. Om nu dessa nobla deklarationer är något jag kan vidhålla trots att jag inte skriver i ett .doc utan på Internet. Detsamma nätet som så gott som alla kan komma åt, och det nätet där alla som vill, kan uttrycka sig om vad/hur de vill. På gott och ont. Till och med lagens långa arm har här svårt att upprätthålla sina stadgar.

En stor anledning till att skriva på Internet är för att det ska bli mer seriöst. Kant tyckas som en märklig åsikt. Ha! Lycka till med att bli tagen för seriös på nätet! (Fast jo. Det händer, jag tar ju folk seriöst om de ger ett ärligt intryck.) Och för att jag själv ska ta skrivande mer seriöst, så måste jag riskera att jag faktiskt blir läst. Men helst bara av människor jag inte känner. Som inte känner mig. Eller som känner mig så väl att de upphört att förvånas.

Skriver för att jag känner att jag har något att säga, på ett sätt som ingen annan. Ur ett perspektiv som ingen annan. Mitt. Om man nu kan påstå att det visst dyker upp nya saker under solen.

Faktum är att jag är lite ängslig för den osannolika vändningen att massorna skulle hitta hit. För då kommer statistiskt sätt också min dolda identitet ryka. Äsch, det lär inte hända. Jag tar och skriver för mig och förhoppningsvis en liten skara.

Väljer reklamvägarna med omsorg. Passar mig för de effektivaste och de allmänt breda kanalerna. De medför risken att förleda hit de som jag inte skulle vilja läsa och känna igen mig/sig. Fast risken finns alltid, och om jag inte berättar för någon att "hallå, här håller jag på och författar! titta in om du känner för" så är det inte så stor chans att någon slags poäng med det hela uppnås. Så okej, jag tar väl risken då. Väljer en nivå utifrån vad jag hoppas på är relativt lagom. Ser vart det leder och skriver såpass rakt att jag hypotetiskt sett kan leva med att bli avslöjad även om det verkligen skulle svida. Glömmer säkert en smula bort riskerna, de är trots allt inte speciellt stora. Fokuserar på vad som var tanken och uppfinner otåligt lite fler på vägen. Börjar skriva och hoppas på att allt utvecklar sig till det bästa.

Det är en ruskigt halkig gång att gå på, den mellan att vilja vara så precis och objektiv som möjligt, mellan att ibland känna sig inspirerad att uttrycka den mest subjektiva versionen som skapas kan. Helt enkelt uttrycka sig fritt. Blanda det stora med det lilla. Det välgrundade med det befängda. Vidare just det att vilja uttrycka sig om känsliga saker, det är den verkligt halkiga gången. Om saker som berör. (Om saker som kan förvisso kan misstolkas.) Samtidigt så kvarstår det som själva poängen, det måste ingå i att uttrycka sig.

torsdag, februari 01, 2007

Det blir vad man gör det till

Som jag skrev när jag tackade bruden för länken, så tycker jag det känns fint att synliggöra varandra inom flatvärlden/HBTQ-sfären!

Har på känn att vi är många och det verkar som om en hel del startar upp nu. Ser inte att det kan spira annat än bra saker från att man pratar med varandra. Så jag försöker i anspråkslöshet (med en smula storhetsvansinne) att skapa en arena som kan sammanföra folk:

  • Läsare med bloggar.
  • Bloggare med andra bloggare.
  • Läsare med tanken om en egen blogg. (Mycket potential där!)
Till sist, välkommen du som tittat in! Tackar för besöket och hoppas du/ni finner anledningar både att komma igen och spana in en massa bloggar.

Ler fortfarande åt skjutsen i statistiken.

Och jo, just det. Tänkte kalla mig hobbit, jag tror ni fattar (hobbit). Det är kanske banalt. Men det enkla är ofta det bästa!

Sveriges bloggarmé