Gästblogg

Jag fick inte frågan om jag ville gästskriva här, jag frågade om jag fick! Känner att min lilla blogg som jag annars har inte räcker till. Jag vill skrika ut till världen och berätta hur JAG har det. Hur det är och vara flata. Ur mitt perspektiv! Jag är inte bara flata, jag är heterosexuell också. Hur kan det gå ihop?

Jo, här börjar min historia:

Jag gillar tjejer. Mina vänner vet, alla vet. Kanske inte alla, inte min familj/släkt. I deras ögon är jag heterosexuell. Jag kommer gifta mig med en kille, kommer få barn och leva ett sånt liv man ska leva (i deras ögon iaf). Men innerst inne vet jag att jag inte kommer göra allt det där. Mina föräldrar är araber som är muslimer. Mamma går i slöja och ber fem ggr om dan.
Jag vet att om dom fick reda på att jag var gay så skulle dom inte tveka med att antingen gifta bort mig till någon i mitt hemland eller ett skott i pannan.

Jag vet det, det är inget jag bara tror.

Hur kan jag veta det? Jo en gång för ganska många år sen så hände det som inte fick hända. Ett rykte spred sig i min släkt om mig. Istället för att prata med mig för att kolla hur det låg till så åkte vi till mitt hemland. Där fick jag träffa en kille, vips var vi förlovade. Vi skulle gifta oss några år senare, innan jag ens fyllt 20. När vi åkte hem igen till Sverige, så stack jag. Jag rymde med hjärtat i halsgropen. Hot efter hot kom mot mig från min familj. Jag fick skyddad identitet osv.
Men efter ett tag så saknade jag min familj så oerhört mycket, så jag flyttade hem igen.

Under den tiden hade jag inte förstått att jag var gay (det var ett annat rykte som spred sig), nu vet jag det. Nu vet jag vem jag är!
Men kommentarerna om homosexualitet av min familj och släkt är oerhört hemska, dom har berättat vad man gör mot homosexuella.

Därför är: Jag homosexuell och heterosexuell!

"Anonym"


(hobbit tackar för gästinlägget)

Är du för eller emot Pride?

Jag måste erkänna att jag blev ganska förvånad när jag i Spotlighten på Qruiser såg reklam för en klubb som hette ”Pride - nej tack”. Vem skulle kunna vara emot Pride, undrade jag. Jo, tydligen rätt många, att döma av medlemsantalet. Jag var tvungen att gå in på klubbens sida för att se vad de menade. Där stod bland annat detta:

-För oss som förstår att det enda folk minns från paraden är transor och läderflator.
-För oss som bryr oss om hur landsortsmedia porträtterar bögar & flator (ofast bara film/foto från paraden) och hur detta påverkar outkomna landsortssmygisar.
-För oss som fattar att "gayvänliga" företag egentligen inte bryr sej om oss, utan bara vill ha våra pengar.
-För oss som inte vill va apor att beglo i en cirkusparad.
-För oss som inte ser gemenskap i att spärra in sej.
-För oss som inte ser integration genom segregation.

Jag insåg till min förvåning att personen som skrivit detta faktiskt har en poäng. Nej, jag menar inte att jag är emot Pride. Absolut inte. Pride är en väldigt bra sak. Pride är ett tillfälle för människor att träffas, njuta och uppleva. Men det här med hur media koncentrerar sig på paraden och visar upp nakna människor som målat sig gröna och dinglar med brösten i vädret, det har jag faktiskt funderat på förut. Det ger inte budskapet att gaypersoner är precis som alla andra, utan precis tvärtom. Nu vore det ju förstås inte så roligt att titta på en parad där alla kom i sina vanliga kläder och det inte var någon fest alls, men det har nog en baksida. Det är bara att hoppas att de flesta människorna ute i landet är kloka nog att inse att gaymänniskor inte alltid är nakna och gröna. Egentligen borde det förstås inte göra något om man är naken och grön heller, men om man är ute efter att bli accepterad för hur man är och inte efter vad man tänder på sexuellt kanske det kan vara svårare att bli tagen på allvar då?

Resten av resonemanget måste jag dock vända mig emot. Skulle Pride vara segregation? Alla är ju välkomna till Pride och det är ju inte heller som om pridebesökarna stänger in sig i Pride park och aldrig kommer ut. De integrerar sig ju med hela Stockholm. Och att de gayvänliga företagen bara bryr sig om våra pengar? Jo, men alla företag vill tjäna pengar. Då måste det väl i alla fall vara bättre om de är gayvänliga medan de tjänar pengar?

Att folk går på Pridefestivalen är väl inte för att de vill skärma av sig från omvärlden? Omvärlden finns ju där ändå, 365 dagar om året. Skulle det i så fall vara att skärma av sig från omvärlden att gå på gayklubb också?
Att människor som delar intressen eller livsstil samlas är väl en ganska naturlig sak? Det tycker jag är som att gå på hårdrockskonsert för att man gillar den sortens musik, eller att gå på kinarestaurang för att man gillar maten, eller kanske att vara med i en fotbollsklubb för att man gillar den sporten. Alla människor fördjupar sig i saker som tilltalar dem. Så tycker jag.

Vad tycker du?

Annie

(hobbit tackar för gästinlägget)

Är bögar borgerliga och flator vänster?

Jag vet inte om ni har tänkt på det, men det är väldigt sällan man träffar på en flata som är borgerlig. Jag tror bara det har hänt mig en enda gång faktiskt. Därför blev jag först förvånad när det blev en sådan förkrossande majoritet för de borgerliga i Regnbågsvalet. Sedan slog det mig att alla bögar jag träffat nog drog mer åt det moderata hållet. Men som alla vet är det farligt att dra slutsatser bara från de få människor man själv träffat.

Jag har funderat på om det verkligen är såhär det ligger till. Är bögar borgerliga och flator vänster? I så fall varför? Speglar det bara samhället i stort? Är det fler kvinnor än män som röstar på vänstern? Eller är det kanske obligatoriskt att rösta på vänstern om man är flata? Kanske man förbinder sig till det i ett kontrakt samtidigt som man får den där brödrosten i premie för att man gått med i klubben? En annan teori skulle kunna vara att det finns mest flator inom de yrkesgrupper och områden som traditionellt röstar på vänstern. Men varför är det i så fall så? Varför skulle det finnas färre affärskvinneflator, juristflator och Djursholmsflator än sjuksyrreflator, verkstadsflator och Rinkebyflator?

Som flata måste man ofta stå upp för sig själv och sin levnadsstil och kanske är det därför så många flator räknar sig som feminister. Också feminism och vänsterpolitik verkar ofta hänga ihop. Bottnar det hela kanske i tanken att alla ska vara lika mycket värda och ha samma rättigheter oavsett sexuell läggning? Men borde då inte bögarna ha reagerat likadant? Kanske har de en annan taktik och satsar istället på att vara så glammiga och festliga som möjligt och tänker att vem kan väl bara stå emot någon som jämt sprider glädje och glamour omkring sig?

Annie

(hobbit tackar för gästinlägget)

To bi or not to bi

Att vara bisexuell, vad innebär det egentligen? Enligt svenska akademins ordlista betyder bisexuell ”sexuellt dragen till båda könen”. Håller ni med? Är det glasklart? En del kanske tycker det. För oss som varje dag får sexuella erbjudanden från par på hbt-communityn Qruiser är det dock lite förvirrande.

Det verkar finnas tjejer som aldrig någonsin skulle kunna tänka sig att vara ihop med en tjej, men att ha sex med dem går bra. Att vara bisexuell verkar inte automatiskt innebära att man kan bli kär i både tjejer och killar. Det står det ju inte i ordlistan heller. Det står bara sexuellt dragen till. Men de där söta fina tjejerna och killarna som inte alls är ute efter sexuella äventyr då? De som verkligen letar efter någon att dela sitt liv med? Stör de sig inte på att människor blandar ihop dem med sexsökare och får förutfattade meningar om dem?

Det måste finnas en orsak till att så många bitjejer skriver in sig som homosexuella på Internetsidor som Qruiser.

Kanske vi kan uppfinna ett nytt ord för de människor som verkligen kan älska människor oavsett vilket kön de har? Kan de vara biemotionella kanske? Det vore bra om det fanns ett ord för dem så att det finns något att kunna säga om någon frågar:

”Är du bisexuell?”

”Nej, nej, det är mycket mer än så. Jag är biemotionell.”

Annie

(hobbit tackar för gästinlägget)

Gästbloggare

Jag har glädjen att presentera den första gästbloggaren. Det är Annie som författar http://komtillmin.blogg.se!

Det är ännu tid att anmäla intresse för att gästblogga. Eftersom det antagligen inte är så tydligt ungefär vad jag förväntade mig så kanske det blir klarare om jag citerar mig själv ur ett mail till Annie angående gästbloggeri.

"Bakgrunden till att jag tyckte det vore fint med en eller flera gästbloggare är just tidsbrist

[...]

Jag tänkte mig som så att det vore toppen om gästbloggaren återkom lite då och då med nya inlägg, frekvensen på dessa hade jag inte tänkt att definiera men mina förväntningar är ca 1-3 inlägg i månaden. Vidare med fria tyglar att skriva sådant som gästbloggaren finner läsvärt, och att detta publiceras direkt i bloggen, givetvis i gästbloggarens namn. Knyter du ihop ett inlägg så kan det vara både av seriös eller humoristisk karaktär, pendlar själv ganska friskt mellan ämnen och nivåer av allvar."

1-3 Gästbloggare önskas

Intresserad, sänd ett mail till hbtqkontakt [at] gmail [dåt] com. Berätta lite om dig själv och ge ett par exempel på vad du skulle vilja gästblogga om. Dessvärre utgår inget arvode... Bloggen trivs med 0-budget. Fler frågor, ställ dem i mejlet.

Thomas är gravid

Läste en nyhet i norska VG uppsnappad från det stora landet på andra sidan atlanten, i magasinet advocate. Thomas Beatie och hans fru väntar tillökning i juli. Frun kan inte få barn, det kan däremot Thomas för han föddes som kvinna. Vid könskorrigeringen han genomgick tio år tidigare hade han möjligheten att behålla "sina fortplantningsmässiga rättigheter" som han uttrycker det själv och gjorde så.

Det är relativt enkelt att se för sig, hur paret fått kämpa mot attityder, fördomar och besserwissrar inom både sjukvården, men också bland släkt och vänner. Men konventioner bör sällan hållas för heliga och min spontana rektion är, åh så vackert! Wow att de vågar stå på sig! Det känns lite som science fiction, men om det är möjlig samt inte innebär biologiska risker för barnet (han har bland annat avbrutit intag av testosteron) så var så god.

I steg två så tänker jag att det skulle vara intressant att se hur juridiken förhåller sig för en familj som denna. Men min spekulation är att eftersom det är ett juridiskt "vattentätt" äktenskap så ska det säkert gå bra.



VG-artikel. (norska)
Advocate-artikel av Thomas själv. (engelska)



Förresten har jag rensat och lagt till nytt bland blogglänkarna. Håll till godo och fortsätt gärna tipsa mig om bloggen din.